De som har adopterat vet vad vi går igenom

Idag sålde vi våra bokhyllor. När vi hjälpte till att lasta in dem i kvinnans bil berättade vi att vi snart skulle hämta en dotter i Montenegro. Då visade det sig att hon också var adoptivmamma, också genom Adoptionscentrum. Hon vet vad vi går igenom. Vi har någonting gemensamt med alla andra som adopterar. En väntan, en längtan, en resa. Tror det kan vara lite svårt att veta hur vi känner om man står utanför. Men så är det väl med det mesta.